Sura minen var ingen lätt match...

GAH, varför blir klockan så mycket varje kväll????????????

Idag har jag gjort ALLT i min makt för att inte skratta för mycket. Så att restylanet stannar där det ska vara.. (har hört skräckhistorier så jag tänkte att det är bäst att ta det säkra före det osäkra..!) Men det har inte varit lätt. Vi skrattar massor på jobbet. Så man kan säga att jag misslyckades kapitalt, inte bara med att hålla mig för skratt utan även att hemlighålla att jag pysslar med nåt sånt...

Vi snackade om något RIKTIGT skojigt och alla skrek av skratt utom jag så en av kollegorna var snabb och undrade vad jag höll på med.
-"Vaddå, INGENTING!" Svarade jag och försökte se oberörd ut.
-"Ah, meh! Kom igen nu. Vaddå är du rädd för att få skrattrynkor eller????" Fortsatte han...
Vid det här laget så medger jag att jag verkligen hade svårt att hålla mig för skratt.
-"Ja, såklart att jag är! Man vill väl inte se ut som 65 heller!" Svarade jag.
-"Så du ska försöka hålla dig för skratt för att inte få rynkor?? Hahahhahahhaha".
Och nu skrattade alla för att det var så sjukt så jag svarade:
-"Nä, jag vill bara inte att restylanet ska åka upp på kinden!"
Det blev tyst en halv sekund sedan skrattades det så det kiknades.
Det var typ det sista svar de hade förväntat sig.
Ja, så det där med att försöka att inte skratta så mycket har gått åt skogen. Nu får jag bara hoppas att jag inte har någon konstig lång knöl på kinden imorgon när jag vaknar... ;-) (inte för att jag tror det... men ändå....)

Idag har varit sorgligt. Bästis L ska flytta. Till andra sidan Atlanten. Lagom till jag äntligen är i Stockholm nära henne. SNYFT! Tur att det finns flyg. Hon kommer till Sverige i februari och jag ska boka resa för att åka och hälsa på henne i vår!

Var på bröllop för några helger sedan. Tyckte tydligen att det var en superidé att kramas med brudens storebror. Han är förvisso superfin men vi har bott ihop i Frankrike för länge sedan och umgåtts en del och det har ALDRIG hänt något. Men nu...... Helt galet! Hans syster och jag är som systrar... Han är i Stockholm nu så vi ska visst äta lunch imorgon.... Ooooops!

Natt, natt!
C

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback